"När jag var liten ville jag alltid bo i taket - det såg så rent och städat ut, som ovansidan på en glaserad tårta"

Innan jag dör - Jenny Downham

Böcker är underbart, men jag borde inte läsa ut dem.
Jag går in i en annan värld. Jag är här, men är inte riktigt medveten om att allt är på riktigt.

Jag älskar så många människor. Tänk om jag skulle dö nu? Hur skulle alla reagera? Skulle de som älskar mig klara av det? Vad skulle jag säga för sista ord? Skulle jag klara av det? Om jag stannade kvar på jorden, skulle jag klara att se de jag älskar utan att få vara vid dem?

Tänk om jag inte skulle hinna med allt jag vill göra? Skriva en bok, hitta kärleken, börja gymnasiet..

Hur vet man vilka man verkligen älskar? Vilka som skulle få sitta där bredvid en när man somnar in?

Jag tror att det finns en mening med allting. Även om vi inte kan se den till en början så kommer den med tiden.

Jag älskar mina vänner.

Tankar är förvirrande ,och när man ska försöka skriva ner dem ser man verkligen det.